Att främja minoriteternas språk och kultur är en viktig och prioriterad del inom Stockholms läns landsting

0
129

Stockholms läns landsting Anna Nergårdh13 AV STOCKHOLMS läns
26 kommuner ingår i förvaltningsområdet
för finska. Det innebär
att även Stockholms läns landsting
ska tillhandahålla information
på finska, vilket man också gör.

Men det handlar inte bara om det finska
språket. Alla som tillhör någon
av de nationella minoriteterna ska kunna
använda sitt språk i kontakt med sjukvården,
både muntligen och skriftligen, säger
chefsläkaren Anna Nergårdh som här berättar
om vilka insatser Stockholms läns
landsting hittills har gjort och vilka ambitioner
man har.
1177 Telefonrådgivning på finska– Vårt arbete med de nationella minoriteterna
och minoritetsspråken har byggts
upp successivt i samråd med representanter
för minoriteterna själva. Det är viktigt
att deras behov och önskemål får styra
och vi har då valt att fokusera på 1177
Vårdguiden.

1177 Vårdguiden erbjuder sjukvårdsrådgivning
på finska, vardagar 08.00–
12.00, på telefonnummer 1177 och
knappval 8. På 1177 Vårdguidens webbplats
1177.se finns ett flertal texter om
hälsa, vård och rättigheter i vården, på
tolv erkända varieteter av de fem nationella
minoriteternas språk. Här finns alla
typer av sjukvårdsfrågor och dessutom
hjälp att hitta rätt i vården.
Anna Nergårdh betonar att insatserna
med att främja minoriteternas språk och
kultur är en mycket viktig och prioriterad
del inom Stockholms läns landsting.
Utgångspunkten är givetvis skyldigheten
enligt lag att informera minoriteterna om
deras rättigheter och att främja och utveckla
deras möjligheter att använda sina språk
och att därigenom öka tillgängligheten.
– Samtidigt vill jag poängtera att vår
målsättning är att erbjuda hög tillgänglighet
för alla invånare. Alla som har ett
annat språk än svenska har till exempel
rätt till auktoriserad sjukvårdstolk och
1177 Vårdguiden erbjuder sjukvårdsrådgivning
på finska, arabiska och somaliska,
säger Anna Nergårdh.

När det gäller specifikt arbetet som är
inriktat mot de fem nationella minoriteterna,
är målsättningen att successivt
öka insatserna, att hela tiden bli bättre
genom att möta upp de behov som uppkommer.
Det arbetet leds av en gemensam
samordnare.
– När lagen om de nationella minoriteterna
kom 2010 var landstingens roll inte
helt tydlig. Idag har vi kommit en bit på
väg och frågan om sverigefinnarnas rätt
till information på sitt eget språk är viktig
och prioriterad här i Stockholms län. Men
det är också angeläget att vi för en diskussion
internt om vad som förväntas av oss,
i samtliga förvaltningar och bolag inom
landstinget, säger Anna Nergårdh.
Landstingets egna medarbetare måste
med andra ord vara väl insatta i lagstiftningen
för att kunna informera invånare
som tillhör någon av de nationella minoriteterna
om deras rättigheter. Det handlar
också om att uppmuntra de egna
medarbetarna att använda sina modersmål
i arbetet, inte minst de som talar finska.
En kartläggning har påbörjats för att
skapa en bild över förekomsten av minoritetsspråk
hos medarbetarna.
– Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera
de olika insatser vi gör och ta
reda på vad som verkligen fungerar, så
att vi inom sjukvården kan ge den hjälp
och det stöd som möter verkliga behov.

Ett exempel på en framgångsrik satsning
är de språkpaket på finska och samiska
som nu sprids på länets samtliga
barnavårdscentraler och som tagits fram
av Sverigefinska ungdomsförbundet och
Sáminuorra. Idag finns också ett tvåspråkigt
BUP-team (barn- och ungdomspsykiatri)
och en finsk psykiatrisk mottagning
för vuxna. Dessutom finns det finsktalande
logopeder, BVC-sjuksköterskor
samt möjlighet till demensundersökningar
på finska.
För att driva på utvecklingen har ett
nätverk med tretton andra landsting och
regioner bildats där Stockholm har en drivande
roll. Målet med nätverket är att informera
sig om vad som händer inom det
nationella minoritetsområdet och att kunna
dela med sig av goda exempel och erfarenheter.
Alla behöver ju inte uppfinna
hjulet på nytt, påpekar Anna Nergårdh.
– En sak är säker, det finns en stark
efterfrågan från de olika minoriteterna
och vi är helt inställda på att vårt arbete
med minoritetsspråken, inte minst det finska
språket, ska fortsätta ligga i framkant.