”Den idéburna sektorn är viktig för välfärden”

0
156

Lars BryntessonDET FINNS IDAG osäkerhet
bland landets kommuner kring
att hitta samverkansformer med
den idéburna sektorn. Men det
finns de som lyckats. Sigtuna
kommun var först ut i Sverige
med att skriva en överenskommelse
om partnerskap med den
ideella kvinnojouren.

De idéburna verksamheterna bidrar
med mångfald och engagemang.
De berikar välfärden
och visar att vinstuttag inte är
det enda incitamentet för att driva verksamhet
i en annan driftsform. Det är dags
att öka möjligheterna för idéburen vård
och omsorg att bidra till välfärden.
Det säger Lars Bryntesson (S), en av de
som hårdast drivit utvecklingen av samarbetet
mellan kommunerna och den idéburna
sektorn. Som tidigare kommunalråd
i Värm dö låg han bakom den första kommunala
strategin för att främja den sociala
ekonomin och i Sigtuna har han utvecklat
flera idéburna-offentliga partnerskap (IOP).
Sedan två år samverkar kommunen och
Sigtuna stiftelsen om att ge en förföljd författare
fristad och i år satte man rejält avtryck
genom ett IOP mellan kommunen
och kvinnojouren.

Det innebär att kvinnojouren blir en starkare
del av välfärdssystemet utan att inskränka
på dess roll som självständig organisation
i civilsamhället. Det ger en långsiktig
trygghet för jourens grundverksamhet.
– Vi måste bli bättre på att främja samarbete
och samverkan. Genom långsiktiga
partnerskap kan man ta tillvara det engagemang
som finns, säger Lars Bryntesson.
Liknande överenskommelser om samarbeten
utvecklas nu på allt fler håll. Som när
Frälsningsarmén, Göteborgs kyrkliga stadsmission
och Bräcke diakoni tillsammans
med Göteborgs kommun förra vintern ingick
ett IOP för att utveckla stödet till de
mest utsatta EU-migranterna. Tillsammans
kunde de bland annat skapa både övernattningsplatser
och en dagcentral.

Vad krävs mer för att utveckla den
idéburna sektorns möjligheter?
– En begränsande faktor är föreställningen
att allt måste ske genom upphandling.
Men det går inte att hantera ideella organisationer
och privata företag enligt samma regelverk.
På många områden saknas marknader
och det är inte rimligt att medborgares
engagemang ska tvingas in i marknadsmodeller.
Det måste tas tillvara på ett bättre sätt.
– Upphandling är konkurrensvård, men
tyvärr väljer många kommuner att använda
upphandling även på områden där det
inte finns någon konkurrens att vårda, säger
Lars Bryntesson. IOP är relativt nytt
och okänt. Men det är definitivt en möjlighet
som kommuner, landsting och regioner
borde titta mer på.
Lars Bryntesson ser en kommande utveckling.
– Jag tror att det finns många områden
där IOP-modellen kommer att utvecklas
under kommande år. Förebyggande arbete
bland barn och ungdomar, sociala insatser
för utsatta grupper, mottagande och integrering
av flyktingar, arbete mot ensamhet
bland äldre samt insatser för att stärka delaktigheten
där det demokratiska underskottet
vuxit. Detta är några exempel på
områden där vi måste utveckla ett bättre
samspel mellan kommunerna och den sociala
ekonomin, avslutar Lars Bryntesson.