Forskaren och hjärtläkaren Stefan James ”Varje patient är en källa till ny kunskap”

0
69

Operationen har dragit ut på tiden,
får jag veta när jag dyker
upp vid avtalad tid på PCI-enheten
för att träffa den välkände
forskaren och hjärtläkaren
Stefan James. Efter några minuter
dyker han upp glad i hågen.
”Vi hinner nog samtala en stund
innan nästa operation, säger han
och skrattar.”

Här på PCI-enheten jobbar ett
tjugotal
personer – läkare och
sjuksköterskor. Ständigt hängivna
att rädda liv, dygnet runt, året om. Till största
delen handlar det om ballongvidgningar
på patienter med akuta hjärtinfarkter.
Det går inte att ta miste på Stefans entusiasm
och glädje när han berättar om sitt
arbete och sina två arbetsplatser, dels som
överläkare i kardiologi på Akademiska sjuhuset
och dels som professor och forskare
vid Uppsala universitet. Det är också den
kombinationen – forskning, undervisning
och praktisk sjukvård – som gör arbetet så
speciellt och stimulerande menar han.
– Jag säger inte att jag arbetar som läkare,
jag är läkare helt tiden, det är en del
av mig, även när jag forskar, är hemma
eller motionerar. Det är min livsuppgift,
säger Stefan som arbetat här i Uppsala
sedan 1996.

Han berättar hur behandlingen
av hjärtinfarkt revolutionerats sedan
dess. Det är idag ytterst få som
inte kan räddas av dem som kommer till
sjukvården i tid. För 20 år sedan löstes
blodproppar oftast med läkemedel. Idag
är det nästan alltid ballongvidgning via
blodkärl som gäller, ofta förstärkt med
en stent, ett litet cylinderformat metallnät.
– Behandlingen börjar redan i ambulansen.
Under tiden förebereder vi för
operation. När ambulansen väl anländer
står vi startklara. Allt går så snabbt och
effektivt att patienterna efteråt undrar
vad som hänt. De kommer in med ett
döende hjärta, två dagar senare åker de
hem återställda åtminstone i hjärtat,
säger Stefan med ett leende.
Han visar en konstgjord hjärtklaff
och förklarar att även den kan föras
på plats via blodkärl. Förr krävdes
alltid ett riskfyllt kirurgiskt ingrepp.
– Med den här tekniken kan
äldre patienter, som förr inte skulle
ha överlevt, börja leva ett helt
nytt liv. Att ha fått vara med och
påverkat den här utvecklingsresan
känns naturligtvis fantastiskt.

Efter att i mer än 20 år i högsta grad
ha bidragit till att revolutionera hjärtsjukvården
ligger nu Stefans fokus främst på
forskning och handledning. Faktum är att
han idag tillhör en av världens mest lästa
och citerade forskare, alla kategorier.
Hans titlar är professor och överläkare i
kardiologi. Men titlar och karriär har
aldrig varit hans drivkraft.
– Jag har bara gjort det jag tycker är roligt
och viktigt. Efter att ha studerat medicin
här i Uppsala sökte jag mig till Mora,
ett mindre sjukhus där jag direkt kunde få
större ansvar. Jag gillade sjukvård, att jobba
med patienter så det var absolut inte
självklart att jag skulle forska. Jag hade
nosat på forskning under mina studier men
det var inget som riktigt fångade mig.

Det blev istället mötet med verkligheten,
med hjärtsjuka patienter, som kom
att forma Stefans yrkesliv. Hur kan man
göra diagnoser, prognoser och behandlingar
bättre och effektivare? Det är den
typen av frågor som driver honom. Det
vill säga praktisk forskning som ger omedelbar
effekt i sjukvården.
– Varje enskild patient är en källa till
mer kunskap. Jag lär mig något hela tiden
och vill så fort som möjligt sprida kunskapen
ut i hela världen. Nu lägger jag
allt mer tid på att nästa generation doktorer,
att de ska bli riktigt duktiga men också
kritiskt tänkande i sin profession.
Stefan menar att det är så bekvämt att
göra som man brukar, som man lärt sig i
läroboken. Men om man är närvarande i
verkligheten, om man ifrågasätter och utvecklar
den, blir allt så mycket bättre.
– Man ser nya möjligheter, nya upptäckter
och effektivare lösningar. Resultaten
blir bättre och framför allt, det blir
så mycket bättre för patienten. Vi kan
hela tiden lära oss mer. Allt går att göra
bättre. Det gäller naturligtvis hela sjukvården.

Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm