”Här kommer bina att trivas”

0
50

ESS blir inte bara världens modernaste
neutronkälla, som årligen
kommer att locka 2 000–3 000
forskare från hela världen. Här
skapas också förutsättningar för
att en mångfald av arter av insekter,
fåglar och grodor ska trivas.
– I området runt ESS- anläggningen
kommer det att vara grönt
från tidig vår till sen höst, säger
Jenny Adholm, Skanskas hållbarhetschef
på ESS-bygget.

Förutsättningarna för den bördiga
jorden skapades redan
när inlandsisen drog sig tillbaka.
Nu när Skanska bygger världens
modernaste neutronkälla lyfts
det ca 30 centimeter tjocka lagret av
oskattbar matjord av och ingår i
landskapsplaneringen på ESS område
för att där bevaras för kommande
generationer.
– Våra grävmaskiner är precisionsverktyg
och skalar av precis det lager
som är matjord, säger Jenny Adholm.
Det är viktigt att hålla matjorden
separerad från alven som finns under
matjorden. Alven består av lermorän
och om jordarterna blandas, så blir de
svåra att separera från varandra.
– De bördiga odlingsförhållandena
kan inte fullt ut återskapas av människan
och därför håller vi matjorden
separat så att den finns bevarad för
framtiden, säger Jenny Adholm.

Det gröna taket som ska täcka acceleratortunneln
som går från jonkällan
till målstationen har redan börjat gro
och hälften av den omkringliggande
marken har planterats och såtts. Allt
ska sköta sig själv utan bevattning,
konstgödsel eller bekämpningsmedel.
– Här kommer vi att höja den biologiska
mångfalden genom arter som är
naturliga för området och trivs i den
skånska myllan, säger Jenny Adholm.
Växterna ska locka insekter och i
området runt ESS har man anlagt
dammar som ska attrahera fåglar
och grodor.
– Den biologiska mångfalden
kommer att ge ekosystemtjänster
som den omgivande odlingsmarken
får nytta av, såsom pollinerande insekter
och naturliga fiender till skadeinsekter,
säger Jenny Adholm.

För att förklara det enkelt handlar det
om att plantera växter och träd och
skapa sådana förutsättningar, eller
habitat som det kallas för, som insekter
och andra arter trivs att leva i. Den
omkringliggande odlingsmarken hyser
normalt bara ett fåtal arter eftersom
det moderna jordbruket odlar en
art i taget; t.ex. vete, sockerbetor eller
raps. Med en ökad biologisk mångfald
finns det fler naturliga fiender till skadeinsekter
i jordbruket. Nyttoinsekter
som t.ex. nyckelpigor och parasitsteklar
minskar behovet av insekticider
och andra bekämpningsmedel i det
omkringliggande jordbrukslandskapet
och de kan också bidra med pollinatörer.
– Att vi är helt beroende av bin för
vår överlevnad har de flesta börjat
förstå. Om bina och humlorna inte
pollinerar våra fruktträd och andra
grödor, blir det ingen mat till oss.
Därför är den biologiska mångfalden
också avgörande för livets överlevnad
på vår planet, säger Jenny
Adholm.