Nästa gång alla världens ledare träffas kan det vara för sent

0
234

 

Hållbar utveckling– 2015 är ett ödesår för vårt klimat
och vår framtid. Vi har nu klara vetenskapliga
belägg som visar att
våra ekosystem är i ett prekärt läge.
Vi har nu ett litet fönster kvar, från
nu och fem år framåt, då vi måste
böja kurvorna nedåt. Det är bråttom
vi måste agera nu annars hotar den
globala uppvärmningen få katastrofala
följder.
Mitt under FN:s stora klimatmöte
i Paris får vi en
pratstund med Johan Rockström,
professor i miljövetenskap
vid Stockholms universitet och
chef för Stockholm Resilience Centre.
Som internationellt framstående forskare
inom globala hållbarhetsfrågor har han
tidigare talat om 2015 som ett ödesår och
vi ber honom utveckla sina funderingar
kring just det.
– Vi har som jag sa vetenskapliga observationer
från hela världen, starka bevis
som alla ger samma svar, att vårt framtida
välstånd är beroende av vår förmåga att
snabbt ställa om mot en hållbar förvaltning
av våra ekosystem. Vi kan inte låta
utvecklingen rulla på som hittills. Vi har
inte många år på oss och måste därför agera
nu, och det gäller oss alla. Vi måste inse
att det är vi människor som orsakar att de
planetära gränserna överskrids, poängterar
Johan Rockström.
Bevisen är många, det handlar om allt från
övergödning, utfiskning av haven, skövling
av regnskogar, till torkan i Kalifornien,
översvämningar i Indien och El-Ninjoeffekter
i Stilla oceanen. Parallellt sker en
allt snabbare befolkningsökning i världen,
där vi närmar oss 9-10 miljarder människor
och därmed ytterligare påfrestningar
på ekosystemen. Johan Rockström menar
att just matproduktionen är en nyckelfråga
eftersom jordbruket är den enskilt största
källan till utsläpp av växthusgaser. Kan vi
då mätta alla dessa människor på ett hållbart
sätt, tillväxten sker ju dessutom i den
fattiga delen av världen?
– Ja, det är fullt möjligt, menar han,
och betonar att finns massor av smarta
lösningar för att göra om jordbruket till
ett klimatsmart system. Men den processen
måste starta nu och det med full kraft.
Att just 2015 är ett ödesår handlar givetvis
också om årets unika toppmöten, då ledare
från alla världens länder träffats just i år
för att diskutera och ta avgörande politiska
beslut med fokus på miljö- och klimatfrågor.
– Det har aldrig hänt tidigare och det
kommer troligtvis dröja flera år tills detsker igen. Vi har alltså just i år en fantastisk
möjlighet att hantera de globala
riskerna på ett rättvist sätt. Nästa gång
alla världens ledare träffas kan det vara
för sent, säger Johan Rockström.
Den stora frågan, som han ser det, är
alltså om alla dessa politiker,
som visserligen tar klimatfrågan
på allvar, inser att
det nu handlar om en
snabb omställning.
– Nu gäller det att omgående
öka takten, det
är den stora utmaningen,
säger Johan Rockström
som sedan ger en
snabblektion i begreppet
ekosystemtjänster
och naturens betydelse
för vår välfärd.
Biosfären, det vill
säga allt levande med
alla dess ekosystem, är grunden vi står på,
förutsättningen och basen för vår utveckling
och vår välfärd. Vartenda uns kommer
från naturen: metaller, fossila energikällor,
maten från jordbruket, timret från skogen.
Ingenting skulle finnas utan det som vår
planet levererar till oss. Allt är en integrerad
del av naturen där ekosystemen levererar
tjänster i samspel med människan
vars intelligens ser till att de omvandlas till
allt det vi skapar. Skogen, vattnet, jordbruket,
levererar helt enkelt
tjänster som utgör
själva grunden för
vår välfärd, mätbara
tjänster
med ett stort
värde: spannmål,
metaller
och så vidare.
– Hittills
har vi värderat
samhällets
välfärd med
BNP som enda
måttstock,
varor och tjänster i form av pengar. Vi
har tittat på vinstposter och värdeökning,
men inte räknat med minusposter. Det vill
säga, vad kostar det? Till exempel i form av
skadliga bieffekter som föroreningar, förluster
av arter, utfiskning av världshaven,
skogsskövling och så vidare. Om vi menar
allvar med målet om en hållbar framtid och
en långsiktigt hållbar utveckling måste vi
integrera ekosystemen och deras tjänster
i vår välfärd. Vad blir vinsterna för våra
ekosystem och vad blir kostnaderna? Idag
sätter vi ingen prislapp på det vi tar och
förbrukar, konstaterar Johan Rockström.

Finns det då en medvetenhet bland
världens politiker om det allvarliga läget
och hur bråttom det är att på allvar börja
ställa om mot en hållbar förvaltning av
våra ekosystem?
– Det finns absolut en medvetenhet men
samtidigt också en hel del okunskap, och
inte minst brist på förståelse av att omsätta
miljö- och klimatfrågorna till central politik.
Idag hanteras de vid sidan om, inte som
en självklar del av finans- och budgetplaneringen.
Det är först när miljöfrågorna tas
på verkligt allvar inom alla områden i den
ordinarie politiken som en verklig förändring
kan ske.

Du säger att vi måste agera nu och det
gäller alla. Vad har du att säga till politiker
och tjänstemän ute i landets kommuner
när det gäller det fortsatta miljö- och
klimatarbetet?
– Jag tycker att de ska låta sig inspireras av
superåret 2015 och alla de framsteg som faktiskt
görs på global nivå. Att se till att alla visioner
om hållbar utveckling förverkligas,
till exempel om att vara helt fossilfria inom
ett antal år, allt i öppen dialog med medborgarna.
Det är viktigt att inse det faktum att
hållbar utveckling på miljöområdet handlar
om vår framtida välfärd. Att ekonomi
och ansvar för klimat och miljö går hand
i hand. Här finns ingen konflikt, tvärtom,
säger Johan Rockström som också ger
rådet att integrera ekosystemtjänster
i de olika förvaltningarna, även
cirkulära affärsmodeller. Och som
sagt, att ta in miljötänk inom alla
politikområden.
– Det är helt nödvändigt och det
är dessutom en stor fördel att vara
steget före. Det gäller nationer
men också regioner, kommuner
och näringslivet. Det handlar
om konkurrenskraft, om att
vara moderna, attraktiva och
innovativa, inte minst för en
yngre generation, avslutar
Johan Rockström.