Populärt att prata finska

0
196

Uppsalan Suomi-kouluDET BÖRJADE MED sju barn
som kom samman för att prata
finska, leka, umgås och ha kul.
Nu fem år senare samlas runt 40
barn och ungdomar i en regelbunden
verksamhet under namnet
Uppsalan Suomi-koulu.

Det är trots namnet ingen egentlig
skola, det viktiga är att barnen uppmuntras
att under trivsamma former prata
finska med andra barn och ungdomar, säger
initiativtagaren Beate Hyttinen Lindgren,
som själv är född och uppvuxen i
Sverige av finska föräldrar.
På samma sätt hon själv fick med sig
Uppsala kommunbåde språket och kulturen hemifrån via
sina föräldrar har hon varit mån om att
föra det finska arvet vidare till sina
egna tre barn.
– Jag har alltid pratat finska
hemma med mina barn. När de
var små gick de i finska församlingens
öppna förskola. Men sedan
fanns det ju ingenting för dem
när de kom upp i skolåldern,
säger Beate, som alltså såg
ett behov av en kontinuerlig
verksamhet i någon form.
Någon tipsade om Rusukki, Sverigefinnarnas
språk- och kulturförening i
Uppsala. Föreningen hade bildats 2010,
året efter att Uppsala kommun anslutits
till förvaltningsområdet för finska språket.
Rusukki bevakar sverigefinnarnas
språkliga rättigheter i samrådet med
kommunen och erbjuder en mötesplats
för alla som intresserar sig för finska och
finskspråkig kultur.

Föreningen visade sig vara den perfekta
plattformen för Uppsalan Suomikoulu,
som sedan 2011 är en del i
Rusukkis verksamhet.
Det började med sju barn. Idag finns
två åldersgrupper med vardera cirka 20
deltagare, båda med avlönade ledare. I
gruppen Min narit träffas skolbarn upp till
tio år varannan lördag under tre timmar.
Ungdoms gruppen Kipinä,
med barn från 11 år och uppåt,
samlas en gång i månaden.
Akti viteterna varierar; pyssel,
film, spel, drama, dagsutflykter,
sommardagläger och så vidare,
allt givetvis utifrån barnens och
ungdomarnas önskemål.

Det viktigaste är att vara
en träffpunkt där det ges
möjlighet att tala finska med
jämnåriga. Många av barnen
har bara en förälder att prata
finska med och det är viktigt att skapa
fler miljöer där de kan använda språket.
– Det känns fantastiskt kul att så
många vill vara med. Det visar att det
finns ett verkligt behov bland barn och
ungdomar av att få använda sitt språk,
skratta och ha roligt tillsammans med andra.
Det räcker inte med modersmålsundervisning
och att bara prata finska hemma,
betonar Beate Hyttinen Lindgren.
– Det är så viktigt att träffa nya kompisar
med samma bakgrund, känna stolthet
över sitt språk och sin kultur, att märka att
det finns fler barn som talar finska i sina
familjer och att de inte behöver känna sig
så ensamma i det.