Rätten till sitt språk är en mänsklig rättighet för alla

0
1879

Rätten till sitt språk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att få tala sitt eget språk är för de allra flesta människor
en självklarhet, något som många av oss tar för givet.
Men för en del människor i vårt land är det en rättighet
som man måste kämpa för.

I språklagen ges finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska
status som nationella minoritetsspråk. Det är inte bara
vackra ord, det betyder att samhället har ett särskilt ansvar att
skydda och främja dessa språk.
Vi vet idag att människan, genom att använda sitt egna, första
språk, även ges verktyg för att lära sig andra språk. Att kunna läsa
en bok på samiska underlättar att läsa och skriva på svenska. Det är
därför centralt att den svenska skolan använder sig av elevers flerspråkighet
och stödjer växlingen mellan de olika språken.
Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurs 7–9,
även på andra språk än finska, pågår nu fram till 1 juli 2017.
Regeringen ser tvåspråkig undervisning som en viktig del av språkrevitalisering,
det vill säga möjligheten att väcka ett hotat språk till
liv, att bevara det och få fler som talar det.

Regeringen har under senare år gjort viktiga förändringar för att
stärka rätten att utveckla och bruka det egna nationella minoritetsspråket
i modersmålsundervisningen.
– Kravet på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet har tagits bort och elever som går i grundskola, grundsärskola,
sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha
grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.
– Kravet på att minst fem elever ska önska undervisning i modersmål
för att huvudmannen ska erbjuda undervisning har tagits
bort för elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna.
– Kursplaner i finska, jiddisch, meänkieli och romani chib, som
både första och andra språk har utvecklats. De nationella minoritetsspråken
ska därmed kunna läsas som nybörjarspråk.
– Regeringen har gett stöd till utveckling och produktion av
böcker och lärverktyg på de nationella minoritetsspråken som nybörjarspråk.
Regeringen vill ytterligare stärka tillgången till samiska
lärverktyg och läromedel och har för de kommande åren ytterligare
medel för detta.

Många kommuner har idag svårt att rekrytera lärare som kan
undervisa i de nationella minoritetsspråken. En åtgärd för att bättre
använda de lärare som finns, är att det sedan i fjol finns möjlighet
till fjärrundervisning för undervisning av elever som tillhör en
nationell minoritet. Fjärrundervisning gör det möjligt att använda
befintliga lärarresurser på ett bättre sätt.
Flera av de nationella minoritetsspråken är idag ämnen vid högskolan
men med få studenter. Det är oroande eftersom det behövs
lärare i skolväsendet som kan undervisa i språken och på språken,
för att de nationella minoritetsspråken ska kunna fortleva och utvecklas
och för att barn och ungdomar ska kunna få undervisning i
sitt minoritetsspråk.

Regeringen har därför tillfört och fortsätter att tillföra resurser
för att stärka och utveckla de ämneslärarutbildningar som finns på
universitet och högskolor i språken finska, meänkieli, samiska
och romani chib.
Behovet av ytterligare förtydliganden av lagen om nationella
minoriteter och minoritetsspråk är föremål för den översyn av
området som regeringen avser att genomföra. Europarådets
ministerkommitté har gett ett antal rekommendationer till
Sverige och vi kommer att se över vilka åtgärder som kan
vidtas utifrån den kritik Sverige fått.
Rätten till sitt eget språk är ingen lyx. Det är en mänsklig
rättighet för alla. Därför behöver politiken bidra till att
stärka alla våra språk, även de nationella minoritetsspråken.

Alice Bah Kuhnke
– kultur- och demokrati minister (mp)
Gustav Fridolin
– utbildningsminister (mp)