Skolverket: Fjärrundervisning ett steg i rätt riktning

0
382

Mats Wennerholm SkolverketEn viktig del i den svenska minoritetspolitiken
är att ge stöd så att de
nationella minoritetsspråken hålls
levande. Det börjar redan i förskolan
där barnen ska ges möjlighet att
utveckla sitt modersmål och sedan
fortsätta med undervisning genom
grundskolan upp på gymnasienivå.

Skollagen är tydlig när det gäller elevernas
rätt att utveckla sitt minoritetsspråk.
För eleven är undervisningen en frivillig
verksamhet. Men att tillhandahålla undervisning
är inte frivilligt.
– Samtliga huvudmän för kommunala eller
fristående skolor ska erbjuda undervisning i
modersmål oavsett minoritetsspråk, om eleven
så önskar, säger Mats Wennerholm, undervisningsråd
på Skolverket.
Det räcker med att en elev ansöker om
modersmålsundervisning i något av de nationella
minoritetsspråken, för att huvudmän
ska ha skyldighet att erbjuda undervisning.
Viktigt i sammanhanget är att det är upp
till varje person och familj att själv avgöra om
man identifierar sig med någon av de nationella
minoriteterna, det vill säga judar, romer,
samer, sverigefinnar och tornedalingar.
Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk
ska erbjudas oavsett om eleven har grundläggande
kunskaper i sitt modersmål eller inte.
Även nybörjare har rätt till undervisning.
Hur det sedan ska gå till regleras i läroplanen
och i kursplaner inom ämnet modersmål för
de olika minoritetsspråken. Däremot finns
ingen timplan reglerad. Här är det alltså upp
till huvudmannens bedömning. Praxis är
minst 40, helst 80 minuter i veckan.
Problemet har hittills varit att hitta lämpliga
lärare. Lösningen kan visa sig vara
fjärrundervisning. Det innebär att eleven undervisas
i realtid via nätet.
– Det gör det möjligt för en huvudman
som inte har en lämplig lärare att köpa undervisning
från en annan huvudman och
därmed förbättra möjligheten till bra utbildning
även när lärare saknas, säger Mats
Wennerholm.
En lagändring som trädde i kraft den
1 augusti 2016 befäste möjligheten till fjärrundervisning
ytterligare. Detta genom att
utöka möjligheten för huvudmän att köpa
fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning
på modersmål från en annan huvudman
på entreprenad.

Mats Wennerholm menar att det är ett
steg i rätt riktning. Möjligheten till modersmålsundervisning
i de nationella minoritetsspråken
har steg för steg blivit successivt
bättre, men mycket återstår ändå att göra.
– Den stora svagheten är att undervisningen
inte har en fastlagd tid. Men då måste det
också finnas lärare. Det är alltså en situation
som kräver satsningar på mer undervisning
men då behövs också långsiktiga satsningar
på lärarutbildning och läromedel, avslutar
Mats Wennerholm.