En unik del av Sveriges historia som blivit världsarv

0
317

fALU gRUVAFaluns industrihistoria har rötter från 700-talet. Under 1600-talet var staden med gruvan den viktigaste industriella arbetsplatsen i Sverige. Kopparbrytningen lyfte hela samhället och gjorde Falun till en internationell stad, 2001 fick man världsarvsstatus – vilket innebär att ”Falun är en angelägenhet för hela mänskligheten.”

Hur såg Falun ut under storhetstiden på 1600-talet?
– Falu gruva var Sveriges modernaste och största arbetsplats, och Falun var Sveriges näst största stad med 6 000 invånare, berättar Christina Staberg, som är samordnare för Världsarvet Falun.
Allt det senaste inom teknik och ingenjörskonst samlades här. Dessutom utgick de stora ekonomiska och politiska besluten i Sverige ifrån industrin i Falun. Koppar var så att säga rena guldet på den här tiden. Kopparmarknaden var het och eftertraktad i hela Europa.

– En av anledningarna till att Falun fick världsarvsstatus är att Falu Gruva har bidragit till att forma dagens svenska industrisamhälle. Utvecklingen från småskalig industri till full industriell produktion var unik och färgade av sig på en stor del av Europa, säger Christina Staberg. Även om gruvarbetarna förde ett hårt och riskfyllt liv nere i gruvan, så var den ändå en populär arbetsplats som lockade många till Falun. – De som jobbade här togs om hand. Det fanns sjukvård, hjälp till änkor och ett utbyggt socialt system. Dessutom hade man tillgång till näringsriktig mat. Faktum är att en gruvarbetare i Falun levde i genomsnitt längre än Sveriges övriga befolkning.

världsarvFörutom gruvan finns det spår av gruvdriften på många ställen i Falun. Till Världsarvet hör hela stadsdelar med flera hundra år gammal träbebyggelse där gruvarbetarna bodde. Även rådhuset, Bergslagskontoret och en rad andra byggnader finns bevarade från storhetstiden. Dessutom har man strax utanför centrala Falun restaurerat en trädgård som ursprungligen är från 1600-talet och som nu blivit en besökssuccé.

Vid midsommartid år 1687 rasade stora delar av gruvan samman och det stora dagbrottet Stora Stöten bildades. Man fortsatte bryta både under jord och i dagbrottet fram till 1992 då gruvan lades ner. Numera är gruvan och omgivningarna ett turistmål som varje år lockar 250 000 besökare. Anna Björkman är verksamhetschef för Falu Gruva som innefattar besöksgruvan och ett antal unika gamla byggnader.

– I dag har vi skiftat från aktiv industri till turistindustri med ett av Dalarnas största besöksmål. Att ta sig ner i gruvan och få en guidad visning är att ta sig tillbaka flera hundra år i tiden. Här finns mäktiga salar och vindlande gruvgångar på 67 meters djup. Det är inte svårt att föreställa sig vilket oerhört slit det har varit att arbeta här nere långt ifrån dagsljuset.
– Falun är verkligen en Världsarvstad även om vi inte har en ringmur som Visby. Om städer har en själ, så är det gruvan och allt historiskt omkring den, som är Faluns själ. Gruvan är djupt rotad i människors medvetande här, säger Anna Björkman.

Foto: Ulf Palm/ Falu Gruva/Rickard Lindor