Från fäbodvall till Europas största exportör av koppar

0
128

Gruvmuseet, som ligger intill det gigantiska
dagbrottet Stora Stöten,
har genomgått en omfattande ombyggnad
där sista etappen blev klar 2017.
Här kan besökarna göra en interaktiv
tidsresa genom gruvans tusenåriga historia.
Man får bland annat känna på hur
det var att arbeta i gruvan, prova på att
vara kemist, och uppleva hur fältskären
sågade i ett människoben – för det var
många som skadades i gruvolyckor.

Hur såg det ut på platsen en gång i
tiden innan man upptäckte det som
dolde sig under marken?
– Det som fanns en gång var myrmark,
skog och fäbodvall för Tuna-bönderna
från Borlänge, berättar Anna Björkman,
som är verksamhetschef för Falu Gruva.
Det finns en sägen om att det var getabocken
Kåre som fick hornen rödfärgade
när han gick och skrubbade sig mot myrmarken.
Hans husbonde undersökte
platsen och grävde i jorden, och när han
kom ner till berget såg han hur det skimrade.
Tack vare Kåre hade man hittat en
malmåder. Det visade sig senare att det
var en mycket hög procent koppar i malmen,
vilket gjorde den extra värdefull.

Vid mitten av 1600-talet producerade
gruvan mer än två tredjedelar av all koppar
i Europa. Och koppar var något som
var mycket efterfrågat. Allt inom teknik
och ingenjörskonst samlades här. Man
bröt parallellt under jord och i dagbrott,
vilket till slut försvagade gruvans innanmäte.
Och vid midsommartid 1687 rasade
stora delar av gruvan samman och
det stora dagbrottet Stora Stöten bildades.
Det var tur att det var just midsommar
när katastrofen inträffade eftersom
många hade ledigt då.
– Det här var en av Sveriges största industriella
arbetsplatser, säger Anna Björkman.
Falun var Sveriges näst största stad
med 6 000 invånare. Stora ekonomiska
och politiska beslut i landet var kopplade
till Falun och Gruvan.

De som arbetade här hade ett hårt jobb,
men det var eftertraktat eftersom Gruvan
var Sveriges modernaste och största arbetsplats
där man kunde försörja en familj
på sin lön, och därmed ha råd med näringsriktig
mat. Arbetstiden var reglerad,
och det fanns försäkringssystem för sjuka
och skadade. Dessutom hade man Sveriges
bästa sjukvård vid den tiden.
1992 lades gruvan ner och är numera ett
turistmål för cirka 70 000 årliga besökare.
– Att vi blivit ett världsarv betyder jättemycket
ur ett internationellt perspektiv
med 30 procent utländska besökare, säger
Anna Björkman. Vi är dessutom med
i ett spännande europeiskt projekt World
Heritage Journeys, där UNESCO och
National Geographic utsett 34 av Europas
320 världsarv att representera Europa
på en digital plattform som ska locka
amerikaner och kineser till Europa. I
sommar får vi se vilken effekt det har.
ruvmuseet, som ligger intill det gigantiska
dagbrottet Stora Stöten,
har genomgått en omfattande ombyggnad
där sista etappen blev klar 2017.
Här kan besökarna göra en interaktiv
tidsresa genom gruvans tusenåriga historia.
Man får bland annat känna på hur
det var att arbeta i gruvan, prova på att
vara kemist, och uppleva hur fältskären
sågade i ett människoben – för det var
många som skadades i gruvolyckor.
Hur såg det ut på platsen en gång i
tiden innan man upptäckte det som
dolde sig under marken?
– Det som fanns en gång var myrmark,
skog och fäbodvall för Tuna-bönderna
från Borlänge, berättar Anna Björkman,
som är verksamhetschef för Falu Gruva.
Det finns en sägen om att det var getabocken
Kåre som fick hornen rödfärgade
när han gick och skrubbade sig mot myrmarken.
Hans husbonde undersökte
platsen och grävde i jorden, och när han
kom ner till berget såg han hur det skimrade.
Tack vare Kåre hade man hittat en
malmåder. Det visade sig senare att det
var en mycket hög procent koppar i malmen,
vilket gjorde den extra värdefull.
Vid mitten av 1600-talet producerade
gruvan mer än två tredjedelar av all koppar
i Europa. Och koppar var något som
var mycket efterfrågat. Allt inom teknik
och ingenjörskonst samlades här. Man
bröt parallellt under jord och i dagbrott,
vilket till slut försvagade gruvans innanmäte.
Och vid midsommartid 1687 rasade
stora delar av gruvan samman och
det stora dagbrottet Stora Stöten bildades.
Det var tur att det var just midsommar
när katastrofen inträffade eftersom
många hade ledigt då.
– Det här var en av Sveriges största industriella
arbetsplatser, säger Anna Björkman.
Falun var Sveriges näst största stad
med 6 000 invånare. Stora ekonomiska
och politiska beslut i landet var kopplade
till Falun och Gruvan.
De som arbetade här hade ett hårt jobb,
men det var eftertraktat eftersom Gruvan
var Sveriges modernaste och största arbetsplats
där man kunde försörja en familj
på sin lön, och därmed ha råd med näringsriktig
mat. Arbetstiden var reglerad,
och det fanns försäkringssystem för sjuka
och skadade. Dessutom hade man Sveriges
bästa sjukvård vid den tiden.
1992 lades gruvan ner och är numera ett
turistmål för cirka 70 000 årliga besökare.
– Att vi blivit ett världsarv betyder jättemycket
ur ett internationellt perspektiv
med 30 procent utländska besökare, säger
Anna Björkman. Vi är dessutom med
i ett spännande europeiskt projekt World
Heritage Journeys, där UNESCO och
National Geographic utsett 34 av Europas
320 världsarv att representera Europa
på en digital plattform som ska locka
amerikaner och kineser till Europa. I
sommar får vi se vilken effekt det har.