Från planering till byggstart

0
115


Planering för ny bebyggelse följer en

tydlig process enligt plan- och bygglagen
(PBL). Arbetet kan vara omfattande
och ta lång tid. Det påverkar många
och det är en demokratisk process. Det
är viktigt att du som är invånare kan ta
del av planerna och har chans att vara
med och påverka.

Kommunen bygger” kan det stå i
rubriker i medier, men det är
främst byggbolag och fastighetsägare
som bygger bostäder. Kommunen
anlägger gator och torg, vatten
och avlopp så att bostadsområden blir
möjliga. Kommunen anvisar också mark
att bygga på och ger riktlinjer för hur områden
ska se ut. Innan kommunen ger
klartecken att bygga är det mycket som
måste utredas och diskuteras: Vad är visionen
och behoven? Finns det risker för
miljön? Hur väger vi det ena mot det andra?
Du har störst möjlighet att påverka i
början av planarbetet, till exempel när
kommunen bjuder in till samråd.

Översiktsplan
Alla kommuner har en översiktsplan.
Den visar intentioner för hur mark ska
användas och vilka utvecklingsambitioner
som finns. Umeås översiktsplan består
bland annat av fördjupningar för centrala
Umeå, universitetsområdet, landsbygden
och mycket mer. Översiktsplanen
ska hållas aktuell och ses över en gång
per mandatperiod.
Utvecklingsplan och planprogram
Kommunen kan också göra en utvecklingsplan,
en mer detaljerad plan för ett
större område, eller ett planprogram, om
det behövs flera detaljplaner inom ett
visst område. Planprogrammet visar
kommunens avsikter för området och är
vägledande för detaljplanerna.

Detaljplan
Nästa steg är en detaljplan som bland annat
visar var man får bygga i ett visst område,
om det ska vara bostäder, lokaler för
handel eller andra verksamheter, hur högt
man får bygga och hur byggnaderna får
se ut. Detaljplanen används vid ansökan
om bygglov och är juridiskt bindande.

Samråd
Alla som berörs ska få ta del av, diskutera
och lämna synpunkter på förslag på ett
nytt planprogram eller en ny detaljplan.
Det kan vara boende eller företagare i
området, eller någon som på annat sätt
berörs. Det kallas för samråd och är viktigt
för att beslutsunderlaget ska bli så bra
som möjligt.

Granskning
Om en detaljplan är av stor betydelse eller
påverkar många tar kommunen efter samrådet
fram ett nytt förslag utifrån synpunkter
som har lämnats in. Under en granskning
får invånare ytterligare möjlighet att
påverka detaljplanen. Granskningstiden är
minst tre veckor.

Antagande
Kommuner i Sverige har planmonopol,
vilket innebär att kommunen ansvarar för
planläggning av mark och vatten. Byggnadsnämnden
beslutar att en detaljplan
ska upprättas och vad som är syftet. Kommunens
tjänstepersoner tar fram planförslaget
och byggnadsnämnden eller ibland
kommunfullmäktige beslutar om att anta
detaljplanen.

Överklagande
När en detaljplan är antagen kan beslutet
överklagas av personer som har lämnat
skriftliga synpunkter under samråd eller
granskning som inte har blivit beaktade
eller tillgodosedda. Personer måste också
vara berörda av förslaget för att få överklaga.

Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar
gälla tidigast tre veckor efter antagande,
om beslutet inte har överklagats.

Markanvisning
Kommunstyrelsens planeringsutskott fördelar
kommunal mark som ska bebyggas
till en eller flera byggbolag genom markanvisningsbeslut.
Ett byggbolag eller en
arkitekt kan också ansöka om markanvisning.
Mark och exploatering leder och
samordnar utbyggnad av bostads- och
verksamhetsområden.
En markanvisning ger ett byggbolag
ensamrätt att under en viss tid ta fram förutsättningar
för att bygga. Kommunen
vill skapa blandad bebyggelse så att mark
fördelas mellan bostadsrätter, hyresrätter
och äganderätter.

Bygglov
När detaljplanen har vunnit laga kraft är
det dags att söka bygglov. Det behövs
också ett startbesked från kommunen
innan byggarbetet kan börja.