Här peppas barnen att prata finska

0
462

Svenskfinsk förskolaPå Pikku-Erkki i Eskilstuna stärks
barnen i sina dubbla identiteter.
– Vi peppar barnen att bli starka
självständiga individer som lätt kan
ställa om mellan språken, säger förskolläraren
Nina Puolakanaho.

Finskan är ständigt närvarande. Det pratas
och sjungs på finska, på väggarna
hänger bilder med finsk text, veckodagar
och månader anges på finska och i bokhyllan
finns gott om finska böcker.
Personalen pratar uteslutande finska med
varandra och målet är att alltid prata finska
med barnen. Barnen själva använder både
finska och svenska. På en av avdelningarna,
med fjorton barn i åldrarna 3-5 år, är det
många som kan finska. Förskolläraren Nina
säger att det varierar från år till år.
– Förra året var gruppen mer svensktalande.
Då fick vi prata lite mer svenska för
att barnen skulle förstå och hänga med. I år
är det fler barn som pratar finska.

När barnen börjar på Pikku-Erkki får pedagogerna
ganska snabbt en inblick i hur
mycket finskan används hemma och vilken
nivå barnen är på. Och allt eftersom barnen
börjar prata eller ordförrådet utökas så följer
personalen deras språkutveckling och anpassar
finskan efter den.
– En del föräldrar tycker att det räcker att
barnen får finska här men vi brukar uppmuntra
dem att prata finska hemma också.
Det är svårt att hålla språket levande när
man slutar på förskolan om man inte pratar
finska hemma, säger Nina.
Pikku-Erkki jobbar för att uppnå en aktiv
tvåspråkighet. Nina säger att de försöker ha
med språket i allt de gör, allt från samlingen
till maten och leken. De yngsta barnen använder
finskan mest men i fyra års åldern
händer något under leken.
– Då har vi märkt att barnen börjar leka
mer på svenska. Vi vet inte riktigt varför det
sker. Men fram till tre års ålder har de satt
grunden för språken och sedan verkar det
sociala språket, svenskan, ta över i leken. Vi
försöker komma in med finska fraser men
ofta leker de avancerade lekar och då vill
man inte gå in och störa för mycket.

Nina är förskollärare och lärare för de
lägre årskurserna. Hon valde under utbildningen
att specialisera sig på tvåspråkighet
och språkutveckling. Något som hon haft
stor nytta av i arbetslivet.
– Det är jättespännande att se hur det
fungerar med två språk för barnen. Jag är
själv född i Finland och kom hit när jag var
tre år. Finskan ligger mig varmt om hjärtat
och jag tycker verkligen om att jobba med
språk och språkutveckling.
Den här terminen har alla barn på avdelningen
för 5-6 åringar lärt sig att läsa och är
med andra ord redo för skolstarten till hösten.
På väggen i samlingsrummet hänger ett
femtiotal kort med bilder och finsk text.
– Vi har använt ord som börjar på samma
bokstav som barnens namn börjar på. Det är
jätteroligt att alla lyckats knäcka koden och
lärt sig att läsa. Och de små tycker att det är
spännande och snappar också upp ord och
lär sig att räkna, berättar Nina.
Det finns inget språkkrav för varken föräldrar
eller barn, man kan söka till förskolan oavsett
bakgrund. De allra flesta söker sig medvetet
till Pikku-Erkki för att deras barn ska få det
finska språket och den finska kulturen.
– Vi jobbar mycket med traditioner, firar
till exempel finsk jul, finsk Valborg, äter
memma till påsken och pratar om sverigefinska
dagen och flaggan. Vi pratar om den
finska matkulturen, om att Sverige och
Finland varit ett land och så firar vi självständighetsdagen.

Barnen får ofta chansen att se finskspråkig
teater och varannan måndag samlas
alla förskoleavdelningar för en gemensam
musikstund med dragspel på församlingshemmet.
Nina säger att Eskilstuna är en finsk stad
på så vis att där bor många finsktalande. Det
är inte ovanligt att man pratar eller hör finska
på stan. Pikku-Erkki har haft en del barn
som inte kunnat svenska alls, utan bara pratat
finska.
Det finns, menar Nina, en stor medvetenhet
bland föräldrar födda på åttio- och nittiotalen
att deras barn ska lära sig finska, så
förskolan är ett självklart val.

Text: Ann-Helén Laestadius
Foto: Johan Jeppsson