Umeås tätortsnära landsbygd lockar

0
40

När Umeå växer så växer både stad och
landsbygd. Utvecklingen hänger ihop.
Var tredje kommuninvånare har valt att
bo utanför Umeå stad. Så har det varit
länge och inget tyder på att den andelen
kommer att förändras.
– Planering av bostäder och infrastruktur
bygger på den väg som människor
själva har valt, säger Annika Myrén,
utvecklingsstrateg, Umeå kommun.

När många väljer att bo på landsbygden
väljer man oftast platser och
tätorter som har service som skolor,
affärer och bra kommunikationsmöjligheter.
När det nu blir en station på
Norrbotniabanan i Sävar får det en väldig
betydelse för Sävars framtid och stärker
Sävars roll som centralort. Förtätning
av
staden, tätorters och landsbygdens utveckling
hänger ihop och ger draghjälp åt
varandra.
– Vi har en tämligen välmående landsbygd.
Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens
och byarnas särskilda kvaliteter och
även skapa möjligheter både för dem som
bor och dem som vill bosätta sig här.
Tätorter och byar på landsbygden fyller en
viktig roll för att erbjuda bland annat småhusboende
som många efterfrågar, säger
Annika Myrén.

Ny bebyggelse bör komplettera befintlig i
orterna på landsbygden och i första hand lokaliseras
till orter vid de kollektivtrafikstråk som
finns i dag. Det ger ökat underlag till service
och kollektivtrafik och ger livskraftiga byar. I
scenariot för 200 000 invånare pekas stråk ut
med orter som redan i dag har en stark utveckling
och i många fall både skola och affär med
potential att utvecklas vidare. Stråken kan liknas
vid pärlband där byar knyts samman med
regional busstrafik och målet är hållbar utveckling.
Centralorterna
Holmsund, Obbola,
Hörnefors och Sävar kan mer än fördubbla sin
befolkning på lång sikt.
– I Umeå kommun finns ingen glesbygd,
men däremot det som kallas tätortsnära
landsbygd. Det blir en balans mellan att stärka
den bebyggelseutveckling som sker lokalt
och samtidigt skapa ett hållbart resande och
stärka och bygga på befintlig struktur, säger
Annika Myrén.
Landsbygdsutveckling behöver komma
lika mycket från gräsrotsnivå som ovanifrån,
ett samspel för hur framtiden ska utformas.
Stöckebygdens utveckling är exempel
på det. Här finns ett enormt engagemang
och en bra dialog med Umeå kommun, företagare
och lokala matproducenter.
– Vi arbetar för hållbar landsbygdsutveckling
och målet är att göra Stöckebygden
till en ännu mer attraktiv plats att bo på, leva
och verka i, säger Maria Bergsten, engagerad
projektledare för Stöckebygdens utveckling,
bildad som ekonomisk förening.

Föreningen bildades för drygt två år sedan
och har fått stöd av bland annat Umeå kommun,
Tillväxtverket, Jordbruksverket och
Vinnova.
Just nu arbetas det intensivt för att få allt
klart med det aktivitetshus som Stöckeborna
arbetar för. Det ska bli en attraktiv samlingspunkt
för boende, verksamma och besökare
i Stöcke och kringliggande byar som tillsammans
har cirka 2 800 invånare. Huset
ska bli en tillgänglig och flexibel anläggning
med funktioner för kommersiell service
som kafé och butik för dagligvaror. Där
ska också finnas en fullstor idrottshall, gym
och en mindre multihall.

Kostnaderna är beräknade till 33 miljoner
kronor och föreningen har själva lyckats
få ihop nästan hälften i dagsläget. Men, först
måste detaljplanen bli klar.
– Vi har gjort noggranna ekonomiska
analyser och kartlagt situationen i Stöcke
och byarna här omkring och bland annat
kommit fram till att nästan alla intjänade
pengar i området spenderas någon annanstans
än här, så visst finns det möjligheter
för oss bli mer attraktiva.
– Vi vill kunna bygga, verka och ha livet
här, och inte alltid behöva åka in till Umeå,
säger Maria Bergsten.
Text: Anders Olow