”Mellanrummen ger plats för det heliga”

0
19

När Lunds Domkyrkas mark Råängen
ska bli en del i Brunnshög i Nordöstra
Lund, ställs Domkyrkans plats i
samhället på sin spets: Hur märks det
att kyrkan är annorlunda än andra
markägare? Kommer de som bor och
arbetar i Råängen märka att de
befolkar helig mark – och i så fall hur?

Brunnshög är det nya området i
nordöstra Lund. På sikt ska det bo
och arbeta 40 000 personer där och
det byggs även ny park och forskningscentrum.
Här äger Domkyrkan
150 hektar, där
en viss del är öronmärkt till bostäder, offentliga
rum och infrastruktur.
Domkyrkans byggprojekt leds av
White arkitekter som arbetar med värdebaserad
stadsplanering och har en uttalad
vilja att bara arbeta med projekt
som ”gör livet bättre” och vill ”skapa stora
saker som gynnar många”.
– En del av kyrkans grundsyn är att
dra till oss byggherrar och samarbetspartners
som delar våra värderingar. I
White tycker vi att vi har hittat kombinationen
av professionalitet och värderingar
vi delar, säger domkyrkokaplan
Lena Sjöstrand.

Lite paradoxalt kan man tycka har samtalen
börjat i mellanrummen, alltså vad
man vill åstadkomma i den tomhet som
alltid hamnar mellan byggnaderna. Det
blir en mental stadsplanering som skapar
inre bilder, menar Lena Sjöstrand.
– Mellanrummet är ett utrymme som
inte är intecknat, en plats för det gemensamma
i staden – något ännu okänt.
Mellanrum kan vara avskilda och trygga,
kanske meditativa och ge utrymme för
andakt. Men de kan också vara rum för
snabb rörelse och flöde. Eller ett utrymme
för gemenskap och fest. Eller för vila
och fördjupning, säger hon.
Kyrkorummet i sig självt är ett mellanrum,
menar Lena Sjöstrand, där det
finns ett myller av möten och behov.
Detta bör också gestaltas i Råängen, både
i gestaltningen av stadsrummet och i
de konstnärliga verk som man väljer att
placera där.
– Det är viktigt för oss att pröva hur
och om våra värden kan få prägla gestaltandet
av stadsdelen. Samtidigt är det
också viktigt för oss att de arkitekter och
konstnärer vi samarbetar med kan bevara
sin integritet, säger Lena Sjöstrand.

Några av de värden kyrkan vill lyfta
fram är samspelet och respekten för allt
liv i skapelsen. Brödsbrytelsen i mässan
är en påminnelse om samhörigheten och
människans beroende av varandra. Här
ska det också finnas rum för pilgrimen.
– Den ursprungliga betydelsen av ordet
pilgrim är främling. Ett av kyrkans
starkaste värden är just det med gästfriheten.
Den måste synas i Råängen, säger
Lena Sjöstrand.
Något kyrktorn kommer troligen inte
att synas som en del av siluetten av
Brunnshög, men kanske kommer det att
finnas en plats där kyrkan kan ge gudstjänster.
Hur den ska utformas och om
den ska delas med fler kristna samfund
är inte färdigt ännu.
Domkyrkokamreraren Mats Perssons
roll är främst att se till att förvalta Domkyrkans
tillgångar så att de förmerar sig
och säkerställa att kyrkan finns kvar även
om tusen år. En del av hans uppdrag är
att se till att det sker en markförädling
som genererar mer pengar. Samtidigt
måste varje investering och utgift motiveras
i ett evighetsperspektiv.

När det gäller arbetet med Råängen
framhåller Mats Persson att samarbetet
med Lunds kommun varit vitalt.
– Jag finner vårt arbete tillsammans
med kommunen som fruktbart och inspirerande,
man vill på kommunen utmana
sig själv och tar till sig av våra idéer
och tankar, säger han.
Som ensam kamrerare i landet har
Mats Persson ögonen på sig.
– Jag är inbjuden till Stockholm stift
för att berätta om hur vi i Lund håller fast
i kyrkans värderingar, samtidigt som vi
behöver jämka med kommunen som har
detaljplanemonopol, säger han.