Ojämlik konkurrens vid upphandling mellan idéburet och vinstdrivet kan nu rättas till

0
139

EUI APRIL 2016 ska EU:s nya upphandlingsdirektiv
implementeras
i svensk lagstiftning. Förenklade
regler kan påtagligt förbättra
möjligheten för idéburna organisationer
att vinna upphandlingar
om utförande av välfärdstjänster.

Efter EU-direktiv trädde nuvarande
LOU, lagen om offentlig upphandling
i kraft 2008. Att den inte
varit till fördel för idéburna organisationer
är det väl ingen som ifrågasätter.
Nu finns chansen att rätta till den saken eftersom
de nya EU-direktiven på området
ger utrymme för kommuner och landsting
att upphandla på andra sätt än idag.
Det menar Amir Daneshpip, jurist på advokatfirman
Gärde Wesslau, som i sitt examensarbete
tittade på hur olika reformer
kan underlätta för idéburna aktörer.
– De nuvarande svenska upphandlingsreglerna
leder till ojämlik konkurrens mellan
ideellt och vinstdrivet. Genom att identifiera
problemet, som är grundläggande för
alla idéburna organisationer, gäller det nu
att komma med lösningsförslag, poängterar
Amir Daneshpip.
Det säger sig självt, påpekar han, att man
inte ska ha samma regler för upphandling
av betong som för ett äldreboende. Så är det
idag, den svenska nuvarande lagstiftningen
utgår från kommersiella verksamheter.
– Det handlar inte om att ge idéburna en
gräddfil, betonar han, men reglerna måste
vara enkla och flexibla så att fler organisationer
får en ärlig chans att vara med i upphandlingen.

Problemet handlar bland annat om storlek
och styrka. Idéburna aktörer bedriver
ofta mindre verksamheter med mindre resurser
att till exempel kunna köpa in juristkompetens,
alternativt att själva ha tillräcklig
intern upphandlingskompetens.
– Stora aktörer kan köpa in stora volymer
och därmed konkurrera med billigare priser,
utan att för den skull erbjuda bättre kvalitet.
Det finns undantag, vissa idéburna
verksamheter har styrkan, men långt ifrån
alla, säger Amir Daneshpip.
I grunden handlar det om att alla tjänster
inte är lämpade för upphandling och konkurrensutsättning,
till exempel kvinnojourer.
Då gäller det att hitta andra lösningar.
– Nu när EU:s nya regler ska implementeras,
där större fokus ligger på sociala och
miljömässiga mål med syfte att råda bot på
bristerna i tillväxten, finns stora möjligheter
att vi själva här i Sverige skapar förutsättningar
som gagnar idéburna organisationer.

Amir Daneshpip betonar slutligen att problemet
inte är EU, att vi ofta skyller på dåliga
EU-regler. I det här fallet, när det handlar
om upphandling av välfärdstjänster, är
det utan tvekan så att Sverige hittills överimplementerat
EU-direktiven.
– Här är det den svenska lagstiftningen
som behöver ändras och nu har vi chansen,
avslutar Amir Daneshpip.

Text: Per-Åke Hultberg