Snart börjar vi bygga inre hamnen

0
193

Efter några års planering är
det snart dags att börja bygga
Inre hamnen. I det gamla
området i hamnen ska en
levande innerstadsmiljö växa
fram som en självklar del av
centrala Norrköping. Bättre
läge för utveckling av staden
kan man knappast hitta.

Planeringen har gått som förväntat.
Just nu pågår arbetet
med att rena förorenad mark.
Samtidigt görs en del arkeologiska utgrävningar.
När det är klart, sommaren
2018, kan gator, ledningar, nya kajer,
broar och kanaler börja byggas. Först
därefter är det dags för de första husen,
tidigast 2019. Cirka ett år senare kan de
första flytta in, säger Fredrik Wallin,
projektledare för Inre hamnen.
Totalt ska uppåt 3 000 bostäder byggas.
Plus allt det andra som en riktig stad
ska innehålla: arbetsplatser, butiker, restauranger,
caféer, besöksmål och så vidare.
Kring 2030 tror man att allt ska
vara klart. Men innan dess är det mycket
som ska hända.
– Då ska Johannisborgsförbindelsen
vara klar. Det är nödvändigt för att Inre
hamnen ska kunna bli den naturliga del
av centrala Norrköping som vi vill ha,
säger Fredrik.

Nära till vattnet
Vad det handlar om är alltså att trafiken
på Hamnbron behöver minska. Idag är
trafikflödet som ett hinder mellan hamnen
och innerstaden. Lösningen heter
Johannisborgsförbindelsen. Det är den
del av en ny ringled som planeras mellan
Ståthögavägen, via Johannisborg, över
Motala ström till Söderleden.
– När den är klar kan vägen över
Hamnbron bli en stadsgata istället för en
trafikerad väg som den är idag, säger
Fredrik som betonar att Inre hamnen definitivt
inte är ett vanligt stadsbyggnadsprojekt.
– Det mest spännande är den höga ambitionsnivån.
De allmänna platserna och
det centrala läget vid vattnet blir något
alldeles extra. Och inte bara för dem som
bor i området. Som en naturlig del av innerstaden
kommer alla Norrköpingsbor
att röra sig här, framförallt på våren och
sommaren förstås.
Daniel Hildén är projektledare med
ansvar för kaj, kanal, broar, landskap
och gator. Han håller med. Nya kanaler,
fler broar och promenadvägar längs kajen
gör Inre hamnen väldigt speciell.
Även för Norrköpingsbor som är vana
vid Strömmens forsande vatten.
– Det här blir något helt annat. En riktig
närkontakt med vattnet. Kanske
främst vid den allmänna badplatsen som
vi planerar intill en park mitt i området.
Det och promenaderna längs kajen gör att
Inre hamnen kommer att erbjuda något
unikt. Något som Norrköping, trots allt
vatten, hittills har saknat, säger Daniel.

Bevarar det gamla i det nya
Linda Gårlin, som är projektledare med
ansvar för detaljplan och stadsbyggnad,
ser också badplatsen som en stor attraktion.
Detsamma gäller de djupa kanalerna
där man kan åka med småbåtar.
– Det är något helt nytt för Norrköping.
Men inte bara det. Alla allmänna
platser har en mycket hög kvalitet och
har precis som hela bebyggelsen en stor
och spännande variation. Det kommer
att bli jättefint. Jag tror att både Norrköpingsbor
och folk från andra håll kommer
att lockas hit, säger Linda.
Mycket handlar om variation i byggnadernas
utformning med olika höjder
och hustyper. Totalt ska cirka 14 kvarter
bebyggas med 26 olika projekt, ritade av
sammanlagt 22 arkitektkontor.
– Det är en ovanligt hög kvalitet på
byggnadernas utformning. Med så många
byggherrar och arkitekter skulle det naturligtvis
kunna bli rörigt. För att undvika
det har vi tagit fram en gemensam
strategi för både färg och material. Vi vill
behålla den nuvarande hamnens typiska
stil, förklarar Linda.
För att behålla den känslan kommer
till exempel några gamla hamnkranar
och vissa byggnader i tegel att vara kvar.
Främst det välkända magasinet Andreas
kvarn. Det är den mest framträdande
byggnaden inom hamnområdet.

Baksida blir framsida
Hela förnyelsen utgår från det nuvarande
hamnområdets struktur med rutnät
med kvarter, gator och gränder på samma
sätt som i övriga innerstaden.
– Det är otroligt tacksamt att få jobba
med ett projekt som är så bra för alla. Vi
renar marken och tar vara på det fina
läget vid vattnet. En trist baksida av staden
blir nu en framsida. En sak är säker,
det finns inte många liknande projekt i
Sverige, avslutar Fredrik Wallin.

Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm