Språkforskaren Jarmo Lainio Nyttan med flerspråkighet

0
222

Språkforskare Jarmo LainioI Europa talas ett par hundra
nationella minoritetsspråk, i Sverige
skyddas fem; finska, jiddisch,
meänkieli, romani chib och samiska.
Språklagen och lagen om nationella
minoriteter och minoritetsspråk slår
fast att barn ska ges möjlighet att
utveckla sitt språk från förskolan och
uppåt. Inom förvaltningsområdena
för finska, meänkieli och samiska
finns dessutom en utökad rätt till
förskoleverksamhet på de språken.

I många kommuner finns det ingen modersmålsundervisning
alls. Annars är en timme
i veckan det vanliga och det är naturligtvis på
tok för lite. Tre till fem timmar är vad som behövs.
Det är det internationella synsättet, säger
språkforskaren och debattören Jarmo Lainio,
professor i finska vid Stockholms universitet.
Han lyfter särskilt fram betydelsen av flerspråkighet;
att redan från början i livet få möjligheten
att utveckla sitt modersmål.
Den internationella forskningen visar allt
tydligare på nyttan av flerspråkighet. Det gör
att man som individ har goda förutsättningar
att prestera bättre både i utbildning och i vuxenvärlden.
Den bekräftelse det innebär på det
personliga planet gör dessutom att man blir
en mer aktiv samhällsmedborgare.
– Det här är ju egentligen inga konstigheter,
utan tvärtom ganska självklart, säger Jarmo
Lainio, som menar att det i grunden handlar
om hur majoritetssamhället ser på minoriteterna
och deras språk. Diskriminering har
från och till drabbat samtliga nationella
minori teter. Barn med minoritetsbakgrund
kan med smärta berätta hur de upplevt sig bli
sämre behandlade än andra.

– Att kunna sitt modersmål innebär stora
värden för individen. Flerspråkighet ger
förut sättningar för större framgång i skolan.
Bara det faktum att man kan ytterligare ett
språk är ju en stor tillgång. Men om man
bara har en timme i veckan, vad hinner man
då göra? Hinner man återkoppla från tidigare
lektion och vad kommer man ihåg?
Det blir väldigt tunt och mycket svårt, för att
inte säga omöjligt, att på den tiden utveckla
ett fungerande språk, betonar Jarmo Lainio.
Det innebär totalt 320 timmar under
grundskolans 9 år. Att jämföra med 480 timmar
i engelska. För att inte tala om svenska
– 1 500 timmar.
– Att tro att en timme i veckan skulle vara
tillräckligt är en ren utopi. Ingen klarar det
på den tiden. Samtliga åtta rapporter som
Europarådet tagit fram efter att ha granskat
Sverige sedan år 2000 visar på allvarliga
brister i modersmålsundervisning om och
på de nationella minoritetsspråken. Det här
är välkänt. Sverige som traditionellt har ett
gott rykte som en flerspråkigsatsande nation
står idag i skamvrån.

Så vad måste göras?
– Det handlar om kraftfulla förbättringsåtgärder.
Först och främst måste antalet
lektionstimmar utökas. Samtidigt måste det
skapas förutsättningar för tvåspråkiga klasser.
Dessutom är det helt nödvändigt med en
fungerande lärarutbildning. En sådan process
påbörjades 2014 för finska, meänkieli och
samiska. Men för att det verkligen ska hända
något måste staten slå fast att det här är en
högprioriterad fråga. Hittills är det många som
upplever att modersmålsunder visning på de
nationella minoritetsspråken är lågprioriterad,
trots alla fina ord.